Du har möjlighet att lyssna till musik av Arosa Ensemble lördagen den 8 juni i Helsingfors i samband med den nya festivalen Feel Helsinki vid Musikhuset. Festivalen för teater, musik, mat och vin.
Duon Heidi Kiviharju och Marja Ahlsved framför musik de komponerat till Edith Södergrandikter. Edith Södergran var en modernist på sin tid, hennes banbrytande texter är relevanta än idag, speciellt de texter som handlar om kärleken, naturen, livet och döden säger Marja Ahlsved. Ensemblen gav ut sin andra skiva våren 2019. Saxat ur Hbl 5.6.2019. Mera information www.feelhelsinki.info
Var gång en trång känsla kommer
över en skall man förvandla den till en vid.
Ur Brokiga iakttagelser 1919
Sällskapet
nya ordförande Olga Engfelt har ordet
Vid sällskapets extra föreningsmöte
1.2.2019 valdes Olga Engfelt från Sverige till ny ordförande för
Edith Södergran-sällskapet. Ordförande presenterar sig: Det var
inte någon slump som har lett mig till Edith Södergran-sällskapet
utan ödets vackra mönster som innefattar öst och väst, Ryssland
och Finland. Liksom Södergrans liv rör mitt liv sig i olika
baltiska miljöer: min hemstad Jaroslavl som ligger i det centrala
Ryssland, Stockholm där jag har bott med min familj, min man och
mina två barn, i tio år, och Finland där jag har gjort mina
doktorandstudier. Mitt livs första 27 år har jag bott i
Ryssland, där jag har varit verksam som forskare och
universitetslektor. Året 2008 har kärleken lett mig till Sverige
som har blivit mitt nya hem. Svenska har blivit mitt andra språk och
nyckeln till den finlandssvenska litteraturens spännande värld.
Genom ödets lyckliga nyck har jag hamnat som doktorand i Åbo
Akademi, där jag har disputerat en avhandling om Oscar Parland året
2018. Mitt liv är alltså ett evigt gränsöverskridande och en
pendelrörelse mellan språk och kulturer. Det är kanske därför
känner jag igen mig i Ediths mest melankoliska rader som beskriver
längtan efter ett land som icke är.
Edith Södergran-sällskapets
viktigaste mål ser jag i att främja den konstnärliga och
vetenskapliga verksamheten som kretsar kring diktarinnans liv och
författarskap. Sällskapet ska stödja de poeter, musiker och
forskare som vill skapa och arbeta vetenskapligt med Södergrans
litterära arv. Ediths dikter är den outtömliga inspirationskällan
för nya tankar och läsningar. Därför är en av sällskapets
uppgifter att arrangera poesikvällar i Ediths anda som skulle locka
litteraturälskande människor.
Mitt önskemål
som sällskapets nya ordförande och forskare i finlandssvensk
litteratur är att involvera även unga forskare i sällskapets
verksamhet genom att arrangera möten, samtal, föreläsningar, resor
i Ediths spår och presentationer av nya projekt om Ediths
författarskap och liv.
Några plock från sällskapets
vårmöte 11.4.2019 och årets program
Förutom obligatoriska ärenden som
bokslut och verksamhetsberättelse för 2018, antecknades Patent- och
registerstyrelsens beslut att person som
inte är bosatt i Finland kan fungera som styrelsens ordförande
eller viceordförande. Annika Metsämäki valdes till ny bokförare
och Camilla Johnsson som kassör för 2019. Planer för
verksamhetsåret 2019 är Nelly Jurvelius program Måla med Edith
under Bokkalaset 2019 i Ekenäs 7-11 november. Olga Engfelt utreder
om ett projekt med Nelly Jurvelius böcker om bild och text kunde
planeras i Sverige eller i Finland,
närmast Åbo.
Ordförandes tankar om Nelly
Jurvelius projekt: Måla med Edith,
där olika konstarter möts, är unikt och flerskiftande. Med hjälp
av silke, färger och penslar återupplever konstnären och
artterapeut Nelly Jurvelius Ediths motiv. Målet med Nellys
verksamhet är inte bara att skapa sina egna silkestavlor med
utgångspunkt i Edith Södergrans dikter utan även få de andra,
barn och vuxna, läsa Ediths dikter och förstå de magiska ordens
djupa betydelse genom att involvera dem i en kreativ process. Nelly
visar hur man kan arbeta med olika material och kombinera intresset
för poesi med sitt eget skapande. Workshopen
Måla med Edith i Södergrans anda genomförs
under Ekenäs bokkalas 2019 lördagen
den 9 november.Då får
deltagarna inspirerade av några Södergrandikter måla akvarell
under Nellys ledning. Dikterna läses av lyrikgruppen Svalan från
Ekenäs. De 18 första deltagarna ryms med och allt material finns
färdigt i kurslokalen. Ingen förhandsanmälning.
Medlemsavgiften
Det
är flera medlemmar inte bosatta i Finland som har haft svårigheter
att betala medlemsavgiften till Finland. Närpes
Sparbank informerar: Kom
ihåg att ändra uppgiften
om mottagarland / Land till Finland OCH
lämna bort prickarna i ä och ö. Skriv Sodergransallskapet och
Narpes.
Om
du inte kommit ihåg att betala din medlemsavgift så gör det nu.
Medlemsavgift
för 2019 är 15 €, för juniormedlem 10 € (personer under 30
år).
1)Betalningsmottagare/
Namn fältet : Edith Sodergran-sallskapet 2) Betalningsmottagarens
adress / Adressfältet: Narpesvagen 13. 3) Ortsfältet: 64200 Narpes.
4) Mottagarland / Landsfältet: FI – Finland 5) Valuta: EURO 6)
Belopp: 15 EURO (10 EURO för medlem under 30 år) 7) Vid frågan
”är det en normal betalning eller SEPA” väljer du
SEPA-betalning.
OBS!
Du behöver också: Mottagarens
IBAN-kontonummer: FI17 4963 1040 0131 33 (OBS! FI står för
Finland) Mottagarens BIC-/SWIFT-kod: ITELFIHH
Hur informerar vi
Edith Södergran-sällskapet skickar ut
två-tre medlemsbrev per år. Information om verksamheten och
aktuella händelser finns också på hemsidan
http://sodergransallskapet.fi/. Under droppmenyerna Sällskapet,
Edith Södergran, Bli medlem, Tag kontakt uppe på ingångssidan
finns information om verksamheten, Edith Södergrans verk och
översättningar, tonsättningar, kontaktuppgifter och information om
hur man betalar medlemsavgiften. Tipsa oss gärna om nyheter,
evenemang med anknytning till Edith Södergran på epostadressen
sodergransallskapet@gmail.com Sällskapets Facebookadress är Edith
Södergran-sällskapet (Edith med fjäder i hatten är den officiella
hemsidan).
Verksamhetsberättelse 2018
Vårmötet och Edith Södergrans
födelsedagsfest hölls på Tölö bibliotek i Helsingfors den 10
april 2018. Mötet besöktes av ett tjugotal Edith-vänner. Efter
vårmötet recitation av Margareta Sirviö som både intensivt och
inlevelsefullt läste tre dikter av Edith Södergran. Nelly Jurvelius
bok Edith Södergran – själarnas möte presenterades i en
intervju med ordförande Anna Dönsberg. Nelly berättade om hur hon
som ung konststuderande i Helsingfors hittade fram till Edith
Södergrans dikter, och hur hon via författaren kom in på Rudolf
Steiner. Konststudierna förde Nelly vidare till Järna,
prästseminariet i Stuttgart, Florens, och så småningom tillbaka
till Helsingfors som lärare i konstundervisning vid Steinerskolan. I
boken berättar Nelly om sin personliga utveckling, men också om sin
väg som Finlands första konstpedagog med behörighet för
Steinerundervisning. Via Edith Södergrans lyrik har Nelly fått
hjälp att se sina egna dimensioner, att göra det man kan. Livskraft
och eld är honnörsorden för Nelly, och som hon säger, har varje
människa en livskraft inom sig. Boken är vackert illustrerad med
foton och Nellys egna illustrationer till Södergran-dikter. I slutet
av boken återges ett drömartat samtal mellan Hildegard von Bingen
och Edith Södergran, syskonsjälarna, tempelprästinnorna bevakande
framtidens eld. I boken ingår också bilder på Nellys silkes- och
pastellmålningar.
Kvällen Edith på olika språkordnades den 13 oktober på Arkadia International Bookshop i
Helsingfors. Hedersgästen var den kurdiske författaren och
översättaren Firat Cewerî från Stockholm vars kurdiska
översättning av Edith Södergrans diktsamling Landet som icke är
kommit ut våren 2018. Programmet började med musik, Ingrid Enckell,
sång och Sami Westerlund, gitarr. Ordförande Anna Dönsberg
intervjuade Firat Cewerî. Därefter diktläsning där Firat Cewerî
läste på kurdiska, Markku Maula på finska och Mira
Berglund-Fitzpatrick på svenska och engelska. Kvällen var
välbesökt, omkring 60 personer fick plats i källarlokalen
Sällskapet medverkade på Helsingfors
bokmässa och på Bokkalaset i Ekenäs 2018
med samtal kring Edith Södergrans liv
och Nelly Jurvelius bok Edith Södergran – själarnas möte.
Anna Dönsberg intervjuade Nelly Jurvelius. Samma program som på
vårmötet i maj. Samtalet med Nelly Jurvelius i Ekenäs var
välbesökt med cirka 30 åhörare.
Ett gemensamt operabesök för
medlemmarna ordnades i november till föreställningen Vierge
Moderne, en opera uppförd av Oopera Skaala, med tonsättningar av
Edith Södergrans dikter. Operan gavs på Teater Viirus på Busholmen
i Helsingfors och också på Teater Manilla i Åbo. Till båda
föreställningarna fick sällskapets medlemmar köpa rabatterade
biljetter.
Sällskapets höstmöte hölls
den 15 november 2018 på Tölö bibliotek i Helsingfors. På
höstmötet valdes nya styrelsemedlemmar i stället för dem som stod
i tur att avgå. Styrelsen 2019 har följande sammansättning: Olga
Engfelt, Nelly Jurvelius, Barbara Rosenqvist-Pettersson, Birgitta
Nyberg och Rita Forstén suppleant. Anna Therman och Marianne
Lindberg återvaldes till verksamhetsgranskare respektive dennes
suppleant. På höstmötet kunde en styrelseordförande för 2019
inte väljas eftersom ingen kandidat ställt upp för val. Varför
ordförandevalet uppsköts tills en lämplig kandidat hittats och
kallelsen till ett extra föreningsmöte, som hölls i januari 2019,
kunde skickas ut till medlemmarna. Styrelsen har under
2018 sammanträtt fyra gånger och har flera gånger
konfererat per e-post.
Ekonomi
På höstmötet den 15 november
beslutades att medlemsavgiften för år 2019 hålls oförändrad: 15
euro för ordinarie medlem och10 euro för juniormedlem, medlem under
30 år. Antalet medlemmar den 31 december 2018 var 175, av vilka 99 i
Finland, 65 i Sverige och 11 i övriga länder.
Tack vare det bidrag om 2 000 euro
som beviljades sällskapet av Svenska Kulturfonden var det möjligt
att genomföra de olika programmen
Under året 2019 arbetar Uppsala Vokalensemble under ledning av Sofia Ågren med en inspelning av skivan Ljusfälten. Skivan
utgår från kompositören Matthew Petersons nyskrivna verk Ljusfälten, som är en körsvit med
tonsatta dikter av Edith Södergran. Den sista av de sex dikterna i körsviten bär namnet
”Ljusfälten” och har fått inspirera titeln till körsviten och det övriga
repertoarvalet, som är färgat av klanger ur den nordiska sommarnaturen. På skivan medverkar även nyckelharpisten Josefina Paulson, och folkmusiken möter den klassiska körtraditionen i en nyskapande
symbios. Skivan spelas in i samarbete med skivbolaget Footprint Records.
Om
du vill veta mer om projektet kan du i filmlänken nedan höra
kompositören berätta om verket samt ta del av några lyssningsexempel: https://vimeo.com/309921119/7728b7591f
Du har också möjlighet att stötta projektet via Kickstarter eller körens hemsida. Alla bidrag mottages tacksamt!
Magnus Lindbergs tonsättning av Edith Södergrans dikt Triumf att finnas till uruppfördes i London i november 2018. Samma verk framförs första gången i oktober 2019 i Finland. Samarbetet mellan RSO och Magnus Lindberg har pågått under nästan fyrtio års tid och orkestern har uppfört nästan alla hans orkesterverk. I festivalprogrammet i oktober 2019 ingår Triumf att finnas till för kör och orkester.
Stjärnfångerska! –
din håv är glitterfull
av gudabrak
och döda blommors prassel.
Ofödd såg du allt;
sjuk botade du friska.
Ingen avlade diktmygg som du:
livslevande,
blodsugande.
(Stenkol, 1927)
Vid sällskapets extra föreningsmöte 1.2.2019 kunde Olga Engfelt från Sverige väljas till ny ordförande för Edith Södergran-sällskapet.
Här följer presentationen:
Det var inte någon slump som har lett mig till Edith Södergran-sällskapet utan ödets vackra mönster som innefattar öst och väst, Ryssland och Finland. Liksom Södergrans liv rör mitt liv sig i olika baltiska miljöer: min hemstad Jaroslavl som ligger i det centrala Ryssland, Stockholm där jag har bott med min familj, min man och mina två barn, i tio år, och Finland där jag har gjort mina doktorandstudier.
Mitt livs första 27
år har jag bott i Ryssland, där jag har varit verksam som forskare
och universitetslektor. Året 2008 har kärleken lett mig till
Sverige som har blivit mitt nya hem. Svenska har blivit mitt andra
språk och nyckeln till den finlandssvenska litteraturens spännande
värld. Genom ödets lyckliga nyck har jag hamnat som doktorand i
Åbo Akademi, där jag har disputerat en avhandling om Oscar Parland
året 2018. Mitt liv är alltså ett evigt gränsöverskridande och
en pendelrörelse mellan språk och kulturer. Det är kanske därför
känner jag igen mig i Ediths mest melankoliska rader som beskriver
längtan efter ett land som icke är.
Edith
Södergran-sällskapets viktigaste mål ser jag i att främja den
konstnärliga och vetenskapliga verksamheten som kretsar kring
diktarinnans liv och författarskap. Sällskapet ska stödja de
poeter, musiker och forskare som vill skapa och arbeta vetenskapligt
med Södergrans litterära arv. Ediths dikter är den outtömliga
inspirationskällan för nya tankar och läsningar. Därför är en
av sällskapets uppgifter att arrangera poesikvällar i Ediths anda
som skulle locka litteraturälskande människor.
Edith
Södergran-sällskapet Medlemsbrev januari 2019
Bästa
medlem
När
natten kommer
står
jag på trappan och lyssnar,
stjärnorna
svärma i trädgården
och
jag står i mörkret…
Extra
föreningsmöte fredag 1.2.2019
På
sällskapets höstmöte den 15 november 2018 kunde en
styrelseordförande för 2019 inte väljas eftersom ingen kandidat
ställde upp för val. Därför måste ordförandevalet uppskjutas.
Nu har vi en kandidat, filosofie doktor Olga Engfelt från Sverige,
och för att välja ordförande kallas härmed sällskapets medlemmar
till ett extra föreningsmöte fredagen den 1 februari, kl. 16.30 på
Arbis, Dagmarsgatan 3, Helsingfors. Rum B2, entréeplan.
Föredragningslista
§1
Mötet öppnas.
§2
Val av mötesordförande,
sekreterare, två protokolljusterare och vid behov två rösträknare.
§3
Mötets laglighet och beslutförhet konstateras.
§4
Föredragningslistan för mötet godkänns.
§5
Val av styrelseordförande.
§6 Mötet avslutas.
Kallelse
till vårmöte 2019
Vårmötet
hålls torsdagen den 11 april, 2019 kl. 17.00 – 19.00 i Arkadia
International Bookshop, Nervandersgatan 11, Helsingfors. Stadgeenliga
ärenden. Program
kring Nelly Jurvelius silkesmålningar inspirerade av Edith
Södergrans dikter, diktrecitation eller musikunderhållning.
Servering.
Verksamheten
2019
Ett program planeras kring
Nelly Jurvelius silkesmålningar inspirerade av Edith Södergrans
dikter, sång med Ami Aspelund i samband med vårmötet. Styrelsen
utreder ytterligare om sällskapet kan delta med program i samband
med Feministiskt Forum (FemF) i Helsingfors, Bokkalaset i Ekenäs
eller samarbeta med det svenska Karin Boye-sällskapet.
Medlemsavgiften
Lämna
bort prickarna på ä och ö så går det kanske lättare att betala.
Medlemsavgifterna för 2019,
ordinarie medlem 15 €, juniormedlem 10 € (personer under 30 år).
Anslutningsavgiften fastställdes till 0 €.
Om
du inte kommit ihåg att betala din medlemsavgift så gör det nu.
Läs Anna Dönsbergs artikel på Yles hemsida under rubriken Kultur och nöje
Författaren som översätter Södergran till kurdiska: ”Jag blev förälskad i henne och hade gett hela min förmögenhet för att rädda hennes liv”
När Firat Cewerî besöker Finland för att tala om Edith Södergran möts han av begeistrade landsmän. Firat Cewerî är kurd, författare, journalist och översättare och hans böcker utkommer på kurdiska, turkiska, persiska, tyska och svenska.
Kurdiskan är hans språkliga hemland. Kommen från ett land som inte
finns, nämligen Kurdistan, har han översatt Edith Södergrans diktsamling
Landet som icke är.
Översättningen av Södergrans texter ingår i det han vill ge tillbaka
till det land och det språk där han tillbringat sitt vuxna liv, nämligen
Sverige.
Litteratur istället för politik
När militären höll på att ta makten i Turkiet 1980 var Cewerî en
tjugoårig revolutionär. Som så många andra marxist-leninister och
vänster. Då han ”drabbades av skrivandets virus”, övergav han politiken
och koncentrerade sig på litteratur. Men även det var riskfyllt eftersom
han ville skriva på kurdiska.
— Jag började skriva i tidig ålder och i tonåren skrev jag poesi. Att
skriva poesi och att skriva på kurdiska var som att leka med elden. När
militären var på marsch beslöt jag mig för att bege mig någonstans för
att kunna skriva på kurdiska.
Dikter som droger
— Det var inte fråga om att man inte fick skriva politiska texter på
kurdiska. Nej, även om man skrev kärleksdikter var det som att ha
narkotika på sig. Tänk er om finlandssvenskar inte fick skriva på
svenska utan polisen skulle göra razzior för att få fast författare.
När Firat Cewerî kom till Sverige bar han med sig dikter han skrivit.
För att kunna smuggla ut dem hade han memorerat dem. Bara titeln på
dikterna hade han skrivit upp för att inte glömma bort dem. När han kom
till Sverige stängde han in sig i ett rum och skrev ned de dikter han
hade skrivit redan i Turkiet.
— När jag satt och skrev i Stockholm och hörde röster eller ljud utanför trodde jag att det var polisen. Så rädd var jag.
Den första boken kom ut 1980 och sen dess har han i snitt översatt
eller skrivit en bok per år, snart 40 böcker, förutom tidskrifter och
artiklar.
Röst åt de fängslade
Cewerî har själv aldrig suttit i fängelse. Men i sina böcker ger han
röst åt landsmän som varit fängslade. Hade han stannat kvar i Turkiet
hade han sannolikt blivit arresterad och suttit tiotals år i fängelse.
— Alla mina kompisar, oavsett om de är kurder eller turkar, har
suttit i fängelse och blivit torterade. När de berättat om sina
upplevelser i fängelse har jag lyssnat. Det händer att när jag lyssnar
på någon som suttit 15 år i fängelse så gråter han efter två minuter.
Det är trauman som kommer ut. De blir mina romankaraktärer.
Karta över Kurdistan
Bild: (c) Peterhermesfurian | Dreamstime.com
Vad betyder det för dig att vara kurd?
— Egentligen har den kurdiska identiteten varit förbjuden som den är
nu. Men i sig spelar det ingen roll för mig. För jag är emot all
nationalism och rasism. De finns även kurder som försöker vara
nationalister, men för mig spelar det inte så stor roll faktiskt.
— När jag började skriva var min turkiska mycket bättre än kurdiskan,
fast den är mitt modersmål. Alla böcker vi läste i skolan var på
turkiska.
— Jag kunde skriva på turkiska som många andra turkiska författare
som är kurder. Som Yasar Kemal, en av Turkiets mest framstående
författare. Han är kurd, men skrev på turkiska.
Kurdisk litteratur förbjöds
1923 bildades den turkiska republiken och 1928 övergick turkarna från
det arabiska alfabetet till det latinska. Då förbjöds all litteratur
skriven på kurdiska för den var skriven med arabiskt alfabet.
Turkarna transkriberade sin litteratur till latinska bokstäver och det växte upp en helt ny generation som skrev på turkiska.
Eftersom all klassisk litteratur på kurdiska var förbjuden och ingen
ny fick skrivas har tre generationer kurder växt upp utan någon
litteratur på sitt modersmål. Ända från att republiken bildades fram
till år 1979 har det kommit ut två böcker, en diktsamling och en
novellsamling.
— Båda författarna flydde också till Sverige. Så min bok blev den tredje. Den hette Dom angriper oss. Den var lite politisk, men innehöll kärlek också.
Firat Cewerî ville skriva på kurdiska för de miljoner kurder som
finns runtom i världen. Han hade växt upp med språket och den rika
kurdiska muntliga traditionen med berättelser, sagor och sånger.
Redan på 1100-talet började man skriva på kurdiska. Klassisk kurdisk
litteratur skrevs på 1400 och 1500-talen, samtidigt med de persiska
poeterna Khayyam och Saadi.
Förutom att Cewerî skriver egna böcker på kurdiska översätter han också rysk och svensk litteratur till kurdiska.
— Jag är författare och skrev innan jag började översätta, men varje
gång jag läste en bok som jag tyckte om tänkte jag: Varför finns den här
inte på kurdiska? Och så började jag själv översätta.
— Det var tack vare Sverige jag kunde börja skriva på kurdiska och
jag vill tacka landet genom att översätta svenskspråkiga böcker.
Numera finns det mänskor som översätter till kurdiska, men då var de få. Cewerî började med Emil i Lönneberga som Astrid Lindgren också själv tyckte mycket om och fortsatte sedan med andra barnböcker.
— Även om Emil utspelar sig för hundra år sen finns det sådana
karaktärer bland kurdiska barn. När man översätter glömmer man bort om
det är en svensk, eller en småländsk eller vilken kurdisk pojke som
helst.
En plattform för den kurdiska diasporan
I Sverige prenumererade Firat Cewerî på tidskrifter som Bonniers Litterära Magasin och finlandssvenska Horisont
Från 1992 gav han ut en tidskrift på kurdiska som var partipolitiskt
obunden och innehöll noveller, poesi, konst och översättningar från
världslitteraturen. Kurdiska författare från hela världen medverkade.
Tidskriften hette Nûdem, som betyder Ny tid. Ny tid är på
kurdiska Dema nû, men Cewerî vände på det till Nûdem. Numera finns det
hundratals kurdiska flickor som heter Nûdem. Det gläder honom.
Edith Södergran
Bild: SLS Svenska Litteratursällskapet i Finland
Edith Södergran och Firat Cewerî möttes redan för 25 år sen när han översatte dikten Tre systrar
till sin tidskrift. När han fördjupade sig i hennes författarskap slogs
han av hur modern hon var fast hon skrev för etthundra år sedan.
— När hon skrev sina dikter saknade kvinnor rösträtt i de flesta europeiska länder. Hon är så aktuell!
— Jag var mycket påverkad av Vladimir Majakovskij när jag var ung och
tänkte på att de hörde till samma generation. Södergran var mycket
influerad av futuristerna.
Södergrans Landet som icke är , på kurdiska
Bild: Firat Cewerî
Hur kom det sig att du valde den postuma diktsamlingen Landet som icke är?
— Jag tyckte att namnet passade så bra till den kurdiska utgåvan. Den
svenske diplomaten Ingmar Karlsson skrev en bok som heter Kurdistan,
landet som icke är. Det är en politisk bok om Kurdistan – landet som
åtminstone för Turkiet, Syrien, Irak och Iran inte existerar.
Det är speciellt en dikt som du säger att kurdiska kvinnor har tagit till sig?
När kurdiska kvinnor kämpade mot den terroristiska islamistiska organisationen ISIS blev de inspirerade av Violetta skymningar.
När jag översatte den hörde jag nästan hur de tappra kvinnorna fick mod
att kämpa mot de islamistiska kämparna. Till saken hör att om de
islamistiska soldaterna dödas av en kvinna blir de inte martyrer och
kommer inte till paradiset.
— Södergrans livsöde var tragiskt. För mig var hon ett underbarn som
kunde sju språk och skrev på tre – fyra. Tyvärr drabbades hon av
tuberkulos. När jag hörde om henne och läste henne så blev jag faktiskt
förälskad i henne och skulle ha satt hela min förmögenhet på att rädda
henne. Så tänkte jag verkligen!
Kommer du att fortsätta ägna dig åt Edith?
— Mina romankaraktärer väntar nu otåligt på att jag ska skriva eget
en tid. Men jag kommer att översätta allt av Edith till kurdiska och jag
ska marknadsföra henne också på turkiska.
Hurdan är situationen för kurdisk litteratur i dagens Turkiet?
Kurdiska är fortfarande inte undervisningsspråk i Turkiet. Cewerî
och andra kurdiska författare skriver på ett språk man inte läst i
skolorna. Då är det som ett främmande språk för kurderna.
— Kurdiskan är inte förbjuden, som den var när jag var ung. Men i
Turkiet är det är fortfarande enmansstyre. För tre-fyra år sen fanns det
lite hopp men nu finns det ingen opposition. Det är Erdogan som styr
och bestämmer. Men det finns fortfarande verksamma kurdiska förlag som
ger ut böcker fast det är svårt!
