Edith Södergran-sällskapet

En litterär förening till minne av författaren Edith Södergran (1892–1923)

Edith Södergran-kollage

Författare: Admin (Page 2 of 6)

Firat Cewerî har översatt Landet som icke är till kurdiska

Läs Anna Dönsbergs artikel på Yles hemsida under rubriken Kultur och nöje

Författaren som översätter Södergran till kurdiska: ”Jag blev förälskad i henne och hade gett hela min förmögenhet för att rädda hennes liv”

När Firat Cewerî besöker Finland för att tala om Edith Södergran möts han av begeistrade landsmän. Firat Cewerî är kurd, författare, journalist och översättare och hans böcker utkommer på kurdiska, turkiska, persiska, tyska och svenska.

Kurdiskan är hans språkliga hemland. Kommen från ett land som inte finns, nämligen Kurdistan, har han översatt Edith Södergrans diktsamling Landet som icke är.

Översättningen av Södergrans texter ingår i det han vill ge tillbaka till det land och det språk där han tillbringat sitt vuxna liv, nämligen Sverige.

Litteratur istället för politik

När militären höll på att ta makten i Turkiet 1980 var Cewerî en tjugoårig revolutionär. Som så många andra marxist-leninister och vänster. Då han ”drabbades av skrivandets virus”, övergav han politiken och koncentrerade sig på litteratur. Men även det var riskfyllt eftersom han ville skriva på kurdiska.

— Jag började skriva i tidig ålder och i tonåren skrev jag poesi. Att skriva poesi och att skriva på kurdiska var som att leka med elden. När militären var på marsch beslöt jag mig för att bege mig någonstans för att kunna skriva på kurdiska.

Dikter som droger

— Det var inte fråga om att man inte fick skriva politiska texter på kurdiska. Nej, även om man skrev kärleksdikter var det som att ha narkotika på sig. Tänk er om finlandssvenskar inte fick skriva på svenska utan polisen skulle göra razzior för att få fast författare.

När Firat Cewerî kom till Sverige bar han med sig dikter han skrivit. För att kunna smuggla ut dem hade han memorerat dem. Bara titeln på dikterna hade han skrivit upp för att inte glömma bort dem. När han kom till Sverige stängde han in sig i ett rum och skrev ned de dikter han hade skrivit redan i Turkiet.

— När jag satt och skrev i Stockholm och hörde röster eller ljud utanför trodde jag att det var polisen. Så rädd var jag.

Den första boken kom ut 1980 och sen dess har han i snitt översatt eller skrivit en bok per år, snart 40 böcker, förutom tidskrifter och artiklar.

Röst åt de fängslade

Cewerî har själv aldrig suttit i fängelse. Men i sina böcker ger han röst åt landsmän som varit fängslade. Hade han stannat kvar i Turkiet hade han sannolikt blivit arresterad och suttit tiotals år i fängelse.

— Alla mina kompisar, oavsett om de är kurder eller turkar, har suttit i fängelse och blivit torterade. När de berättat om sina upplevelser i fängelse har jag lyssnat. Det händer att när jag lyssnar på någon som suttit 15 år i fängelse så gråter han efter två minuter. Det är trauman som kommer ut. De blir mina romankaraktärer.

karta över kurdistan

Karta över Kurdistan Bild: (c) Peterhermesfurian | Dreamstime.com

Vad betyder det för dig att vara kurd?

— Egentligen har den kurdiska identiteten varit förbjuden som den är nu. Men i sig spelar det ingen roll för mig. För jag är emot all nationalism och rasism. De finns även kurder som försöker vara nationalister, men för mig spelar det inte så stor roll faktiskt.

— När jag började skriva var min turkiska mycket bättre än kurdiskan, fast den är mitt modersmål. Alla böcker vi läste i skolan var på turkiska.

— Jag kunde skriva på turkiska som många andra turkiska författare som är kurder. Som Yasar Kemal, en av Turkiets mest framstående författare. Han är kurd, men skrev på turkiska.

Kurdisk litteratur förbjöds

1923 bildades den turkiska republiken och 1928 övergick turkarna från det arabiska alfabetet till det latinska. Då förbjöds all litteratur skriven på kurdiska för den var skriven med arabiskt alfabet.

Turkarna transkriberade sin litteratur till latinska bokstäver och det växte upp en helt ny generation som skrev på turkiska.

Eftersom all klassisk litteratur på kurdiska var förbjuden och ingen ny fick skrivas har tre generationer kurder växt upp utan någon litteratur på sitt modersmål. Ända från att republiken bildades fram till år 1979 har det kommit ut två böcker, en diktsamling och en novellsamling.

— Båda författarna flydde också till Sverige. Så min bok blev den tredje. Den hette Dom angriper oss. Den var lite politisk, men innehöll kärlek också.

Firat Cewerî ville skriva på kurdiska för de miljoner kurder som finns runtom i världen. Han hade växt upp med språket och den rika kurdiska muntliga traditionen med berättelser, sagor och sånger.

Redan på 1100-talet började man skriva på kurdiska. Klassisk kurdisk litteratur skrevs på 1400 och 1500-talen, samtidigt med de persiska poeterna Khayyam och Saadi.

Förutom att Cewerî skriver egna böcker på kurdiska översätter han också rysk och svensk litteratur till kurdiska.

— Jag är författare och skrev innan jag började översätta, men varje gång jag läste en bok som jag tyckte om tänkte jag: Varför finns den här inte på kurdiska? Och så började jag själv översätta.

— Det var tack vare Sverige jag kunde börja skriva på kurdiska och jag vill tacka landet genom att översätta svenskspråkiga böcker.

Numera finns det mänskor som översätter till kurdiska, men då var de få. Cewerî började med Emil i Lönneberga som Astrid Lindgren också själv tyckte mycket om och fortsatte sedan med andra barnböcker.

— Även om Emil utspelar sig för hundra år sen finns det sådana karaktärer bland kurdiska barn. När man översätter glömmer man bort om det är en svensk, eller en småländsk eller vilken kurdisk pojke som helst.

En plattform för den kurdiska diasporan

I Sverige prenumererade Firat Cewerî på tidskrifter som Bonniers Litterära Magasin och finlandssvenska Horisont Från 1992 gav han ut en tidskrift på kurdiska som var partipolitiskt obunden och innehöll noveller, poesi, konst och översättningar från världslitteraturen. Kurdiska författare från hela världen medverkade.

Tidskriften hette Nûdem, som betyder Ny tid. Ny tid är på kurdiska Dema nû, men Cewerî vände på det till Nûdem. Numera finns det hundratals kurdiska flickor som heter Nûdem. Det gläder honom.

Edith Södergran

Edith Södergran Bild: SLS Svenska Litteratursällskapet i Finland

Edith Södergran och Firat Cewerî möttes redan för 25 år sen när han översatte dikten Tre systrar till sin tidskrift. När han fördjupade sig i hennes författarskap slogs han av hur modern hon var fast hon skrev för etthundra år sedan.

— När hon skrev sina dikter saknade kvinnor rösträtt i de flesta europeiska länder. Hon är så aktuell!

— Jag var mycket påverkad av Vladimir Majakovskij när jag var ung och tänkte på att de hörde till samma generation. Södergran var mycket influerad av futuristerna.

pärmen till Landet som icke är på kurdiska

Södergrans Landet som icke är , på kurdiska Bild: Firat Cewerî

Hur kom det sig att du valde den postuma diktsamlingen Landet som icke är?

— Jag tyckte att namnet passade så bra till den kurdiska utgåvan. Den svenske diplomaten Ingmar Karlsson skrev en bok som heter Kurdistan, landet som icke är. Det är en politisk bok om Kurdistan – landet som åtminstone för Turkiet, Syrien, Irak och Iran inte existerar.

Det är speciellt en dikt som du säger att kurdiska kvinnor har tagit till sig?

När kurdiska kvinnor kämpade mot den terroristiska islamistiska organisationen ISIS blev de inspirerade av Violetta skymningar. När jag översatte den hörde jag nästan hur de tappra kvinnorna fick mod att kämpa mot de islamistiska kämparna. Till saken hör att om de islamistiska soldaterna dödas av en kvinna blir de inte martyrer och kommer inte till paradiset.

— Södergrans livsöde var tragiskt. För mig var hon ett underbarn som kunde sju språk och skrev på tre – fyra. Tyvärr drabbades hon av tuberkulos. När jag hörde om henne och läste henne så blev jag faktiskt förälskad i henne och skulle ha satt hela min förmögenhet på att rädda henne. Så tänkte jag verkligen!

Kommer du att fortsätta ägna dig åt Edith?

— Mina romankaraktärer väntar nu otåligt på att jag ska skriva eget en tid. Men jag kommer att översätta allt av Edith till kurdiska och jag ska marknadsföra henne också på turkiska.

Hurdan är situationen för kurdisk litteratur i dagens Turkiet?

Kurdiska är fortfarande inte undervisningsspråk i Turkiet. Cewerî och andra kurdiska författare skriver på ett språk man inte läst i skolorna. Då är det som ett främmande språk för kurderna.

— Kurdiskan är inte förbjuden, som den var när jag var ung. Men i Turkiet är det är fortfarande enmansstyre. För tre-fyra år sen fanns det lite hopp men nu finns det ingen opposition. Det är Erdogan som styr och bestämmer. Men det finns fortfarande verksamma kurdiska förlag som ger ut böcker fast det är svårt!

Bandet KLOT har tonsatt dikten Vad är i morgon?

Bandet KLOT med kusinerna Saga och Emilia har släppt en singel och en musikvideo som baseras sig på Edith Södergrans dikt ”Vad är imorgon?” ur Septemberlyran, 1918.

Vad Är Imorgon” har en spännande musikvideo som är producerad tillsammans med dokumentärfilmaren Micah Garen, där också Edith finns med på vissa ställen. Singeln är producerad med Andreas Söderström i Stockholm november 2018. Finns tillgänglig på Soundcloud och Youtube och snart på Spotify. 

Videon; https://www.youtube.com/watch?v=6ETq3E3HHLM&feature=youtu.be

Soundcloud: https://soundcloud.com/klotmusic/vad-ar-imorgon 

Så här beskriver de sig själva:

”Ediths dikter har följt oss nära inpå livet sedan hon kom till oss av en slump. Det kändes som om vi själva hade skrivit det vi läste, att det var 100 år sedan kändes otroligt, som att ha mött en tvillingsjäl i en annan tid. Därför är det extra kraftfullt att för oss ge ut den sången just nu, i tiden och rymden, för att få skapa och möta Edith. Musiken vi gör är skapad helt av oss och i just denna låten är texten en sammanskapelse med inspiration från Edith och vår egen poesi. 

Vi, Saga och Emilia är kusiner och uppvuxna tillsammans i Stockholm och har rest runt med vår musik och spelat hela livet tillsammans. Vi är 22 år vardera och har en EP på Spotify som heter ’Stormblick’. I KLOT samarbetar vi ofta med andra musiker och konstnärer. 
Vi finns på www.facebook.com/klotmusic, instagram #klotklotklot ”


Anna Kruses nya skivor med Edith Södergrans dikter



På de nya skivorna tolkar Anna Kruse dikter av Edith Södergran

Anna Kruse, född i Sverige, är en svensk-dansk jazzsångerska.Anna Kruse utbildade sig på Ingesunds Musikhögskola och på Københavns Rytmiske Musikkonservatorium. Hon skivdebuterade 2009 med Lyckokatt, sånger baserade på dikter av Edith Södergran.



Södergran ljuder i London

Magnus Lindberg triumferar med Södergran i London

Saxat ut Hufvudstadsbladet 10 movember 2018

Triumf att finnas till är Magnus Lindbergs första stora kör- och orkesterverk på svenska.Bild: Saara Vuorjoki

– Det har varit härligt att få skriva på sitt modersmål, säger Magnus Lindberg vars nya kör- och orkesterverk uruppförs på lördag.

Edith Södergrans (1892–1923) dikter har med jämna mellanrum inspirerat musiker i olika genrer att tonsätta texterna, men sällan har dessa tonsättningar resulterat i musik som nått utanför Finlands gränser.

På lördag kväll kan det bli ändring på saken när tonsättaren Magnus Lindbergs (f. 1958) senaste stora kör- och orkesterverk, Triumf att finnas till, uruppförs i Royal Festival Hall i hjärtat av London.

Lindberg var huskomponist vid LPO åren 2014–17 och det aktuella stycket beställdes för en festival som uppmärksammar att det på söndag har gått hundra år sedan första världskrigets slut. Uruppförandet infaller kvällen innan årsdagen för vapenstilleståndet som satte punkt för kriget den 11 november klockan 11.

– Febrilt och förbryllat funderade jag på hur kunde kan ta ställning till kriget. Det var ju ett hemskt krig, rena slakten, och jag tänkte på bland annat Wilfred Owen och Benjamin Brittens War Requiem. Men ju mer jag tänkte på saken, desto mera övertygad blev jag om att jag inte ville skriva ett rekviem eller berätta något om engelsk historia, utan lika gärna kunde gå till vår egen historia. Finland var ju lika involverat i första världskriget, säger Lindberg.

Efter moget övervägande fastnade Lindberg för att tonsätta Södergran, en av de största poeterna och första litterära modernisterna, vilket omedelbart välkomnades av beställaren. Lindberg fastnade för sju dikter ur Septemberlyran från 1918, där ”Triumf att finnas till” blev den huvudsakliga texten som återkommer i början och slutet.

Ursprungligen var verket tänkt att sjungas på engelska, men språket blev till slut svenska och de 120 sångarna i London Philharmonic Choir har övat på sitt svenska uttal sedan början av juni. Triumf att finnas till är samtidigt det första större verket som Magnus Lindberg har skrivit till en text på sitt modersmål.

– Tidigare har jag tonsatt texter på engelska, tyska, franska och till och med gammallatin efter Paavo Castréns noggranna instruktioner. Men trots att jag talar tyska, franska och engelska är det en annan sak att arbeta med sitt modersmål. Det är väldigt befriande. Sen är vissa av Södergrans ord så gammalmodiga att man får fundera på vad hon verkligen avser.

Södergran har tonsatts av flera andra tidigare. Hur förhåller du dig till dem?– Många av mina kolleger – till exempel Mikko Heiniö och Jouni Kaipainen för att bara nämna två namn – har tonsatt massor av Södergran, så det har nästan varit genant att jag inte skrivit något alls. Å andra sidan har jag haft ett problematiskt förhållande till kombinationen av text och musik. Om jag inte hade skrivit Graffiti skulle jag knappast ha vågat skriva det här stycket.

– Av kollegernas alster har jag till exempel tittat på Jouni Kaipainens Stjärnenatten. Erik Bergman skrev också en fin Triumf och Karin Rhenqvist har också tonsatt texten. Men det är en så universell och fin dikt att jag tyckte att jag vågar komma med ett eget bidrag.

Vilka av dina andra verk än Graffiti kan Triumf jämföras med?– Under övningarna sade dirigenten Vladimir Jurowski att han kom att tänka på Seht die Sonne och det kan jag gott förstå. Om Graffiti byggde på skarpa kontraster och klipp mellan vardagens olika aspekter, hoppas jag här finns ett visst lugn, som man kanske inte har förknippat med mig tidigare.

Södergran är känd i Finland och Norden, men behöver hon presenteras för publiken i London?– Den som är väldigt insatt i poesi och litteratur har nog sett namnet, och dikterna finns ju översatta i flera versioner till engelska, men annars har alltsammans varit väldigt diffust. Att hon skrev på svenska men var finländare väcker förundran, också att hon växte upp i S:t Petersburg men gick i tysk skola. I Sverige och Norden känner man ju till Södergran, men att för engelsmännen få presentera ett nytt namn som är hundra år gammalt känns lite fräscht.

Efter kvällens uruppförande vid Themsens strand spelas Lindbergs Triumf också i Lissabon och Lille. I Finland hörs verket första gången på RSO:s stora Magnus Lindberg-festival nästa höst.

Vierge Moderne som opera kan ses i Helsingfors och Åbo

Oopera Skaalas föreställning Vierge Moderne ges på teater Viirus  på Medelhavsgatan 14 på Busholmen, Helsingfors.  Edith Södergran-sällskapet har reserverat biljetter till föreställningen den 14 november. Skådespelaren Lena Labart intervjuar litteraturvetaren Agneta Rahikainen kl. 18 och förställningen börjar kl. 19. Boka din biljett genom att betala in 25 euro på Edith Södergran-sällskapets konto FI17 4963 1040 0131 33. Anna Dönsberg delar ut biljetterna i teater Viirus foajé  kl. 17.45.

Sällskapets medlemmar får också biljetter till nedsatt pris, 25 euro, till föreställningarna av operan den 15 och 16 november. Boka biljett på toimisto@oopperaskaala.fi och skriv att du är medlem i Edith Södergran-sällskapet.

Samma rabatt gäller till de tre föreställningarna av operan som ges i Åbo 22, 23 och 24 november på teater Manilla/Aurinkobaletti på Västra Strandgatan 64. OBS! Skådespelaren Lena Labart intervjuar litteraturvetaren Agneta Rahikainen den 23 november kl. 18 och förställningen börjar kl. 19. Boka biljett på toimisto@oopperaskaala.fi och skriv att du är medlem i Edith Södergran-sällskapet.

Vi ses på Helsingfors bokmässa

Helsingfors bokmässa
Torsdag 25.10 kl. 19
Blåbärslandet (tidigare Tottiscenen)

Själarnas möte Edith Södergran möter Hildegard von Bingen
Edith Södergran och hennes själsfränder, intervju med konstnären Nelly Jurvelius

Med boken Edith Södergran Själarnas möte beskriver bildkonstnären, författaren och konstterapeuten Nelly Jurvelius vad modernistpoeten Södergran betytt för hennes vägval i livet. En rad ur dikten Rosenaltaret har fungerat som motto för hennes konstnärskap.

Berättelsen går via Rudolf Steiner och den medeltida abbedissan och mystikern Hildegard von Bingen.

 I ett samtal med Edith Södergran-sällskapets ordförande Anna Dönsberg berättar Nelly Jurvelius hur en sökande människa hittar sin väg.

Bokkalaset i Ekenäs

 

 

 

 

 

Lördag 10.11 kl. 11 – 11.45 Ekenäs bibliotek, rum Svalan

Själarnas möte Edith Södergran möter Hildegard von Bingen
Edith Södergran och hennes själsfränder, intervju med konstnären Nelly Jurvelius

Den som inte hann gå på Bokmässan i Helsingfors och där höra Edith Södergran-sällskapets ordförande Anna Dönsbergs samtal med Nelly Jurvelius har nu en möjlighet att höra intervjun på Bokkalaset i Ekenäs.

Bokkalasets tema är i år Hitta hem.

Busstransport Helsingfors – Ekenäs- Helsingfors

Nylands Litteraturförening ordnar som tidigare år busstransport från Helsingfors till Ekenäs lördagen 10.11. Bussen startar utanför Kiasma kl. 8.30 0ch startar tillbaka ca kl. 16.15. Bussen tur- och retur kostar 10 euro. Man behöver inte boka plats på förhand.

Edith Södergrans liv som ny technoopera

Oopera Skaalas föreställning Vierge Moderne ges på teater Viirus på Medelhavsgatan 14 på Busholmen. Edith Södergran-sällskapet har reserverat 20 biljetter till föreställningen den 14 november. Skådespelaren Lena Labart intervjuar litteraturvetaren Agneta Rahikainen kl. 18 och förställningen börjar kl. 19. Boka din biljett genom att betala in 25 euro på Edith Södergran-sällskapets konto FI17 4963 1040 0131 33. Anna Dönsberg delar ut biljetterna i teater Viirus foajé från kl. 17.45.

Sällskapets medlemmar får biljetter till nedsatt pris, 25 euro, till de två följande föreställningarna av operan Vierge Moderne på teater Viirus som ges den 15 och 16 november.

Samma rabatt får man också till de tre föreställningarna av operan som ges i Åbo 22, 23 och 24 november på teater Manilla/Aurinkobaletti på Västra Strandgatan 64. OBS! Skådespelaren Lena Labart intervjuar litteraturvetaren Agneta Rahikainen den 23 november kl. 18 och förställningen börjar kl. 19.

Edith Södergran-sällskapets medlemmar kan beställa biljetter till föreställningarna hos toimisto@oopperaskaala.fi . Skriv att du är medlem i Edith Södergran-sällskapet så får du biljetten för 25 euro.

Föreställningen Edith Södergran – Vierge moderne  handlar tveklöst om Edith Södergran (1892–1923), om upplevelsen av att vara poet och uppskattad av sin samtid, och om att tampas med ett bräckligt psyke”, skriver Wilhelm Kvist i sin recension i HBL 12.10.2017.

På scenen står en enda sångare, mezzosopranen Essi Luttinen, medan musiken skapas av två musiker, Antti Rasi och Janne Storm. En viktig roll har också dansaren Minttu Pietilä, som både framför koreograferade solodanspartier och dialoger med Edith.

www.oopperaskaala.fi

www.facebook.com/oopperaskaala

Höstmötet Edith Södergran-sällskapets höstmöte hålls torsdag 15.11 kl. 18 på Tölö bibliotek i Klubbrummet.  På höstmötet väljs nya styrelsemedlemmar i stället för dem som står i tur att avgå. Kvällens övriga program är diktläsning. VÄLKOMNA!

 

Nelly Jurvelius utställning på Tölö bibliotek, Helsingfors

Nu kan du bekanta dig med Nelly Jurvelius utställning ”Edith -själarnas möte”  14.10 – 3.11. 2018  på Tölö bibliotek, Topeliusgatan 6 i Helsingfors

Firat Ceweri och Edith på olika språk

Firat Ceweri och Edith på olika språk

Välkomna på Edith på olika språk med den kurdiske författaren och journalisten Firat Ceweri vars kurdiska översättning av Edith Södergrans diktsamling Landet som icke är utkom i våras. Det blir en poesikväll med musik där vi får höra Edith Södergrans dikter på svenska, kurdiska, finska och engelska. Markku Maula läser på finska och Mira Berglund-Fitzpatrick på svenska och engelska.

För musiken står Ingrid Enckell, sång och Sam Westerlund gitarr.

Inträdet är gratis, men en frivillig avgift på 3 euro är önskvärd. Edith Södergran-sällskapet bjuder på smått tilltugg.

Arrangeras av Edith Södergran-sällskapet

Lördag 13 oktober 2018 kl. 16:00 – 18:00

Arkadia International Bookshop / Ian Bourgeot

http: //www.arkadiabookshop.fi/

Nervandersgatan 1 1, 001 00 Helsingfors

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén