Tomas Mikael Bäck är 2014 års pristagare!

 

 

 

 

 

 

Här följer hela motiveringen:

Motiveringarna för Edith Södergran-priset har varierat under årens lopp. Till en början gick det nästan varje år till en kvinnlig poet som skrev i Edith Södergrans anda. En gång har det tilldelats en manlig forskare och senast delades det ut 2002 till författaren och översättaren Stina Katchadourian för arbetet med att göra Edith Södergran känd i den anglosaxiska delen av världen.

I år igen ska Edith Södergran-priset delas ut, 30-årsjubileet till ära. Det tillfaller denna gång, inte en kvinnlig poet utan en manlig, som jag vet att har tagit Edith Södergran till sin själs kamrar, och som dessutom råkar vara född i Vasa. Pristagaren är Tomas Mikael Bäck.

I den absolut senaste litteraturhistorian, Finlands svenska litteratur 1900-2012 från i år, står att Tomas Mikael Bäck är den poet i sin generation som stadigast hållit fast vid en avantgardistisk poetik. Det skulle nog Edith Södergran tycka om. Hon ville ju skriva ny dikt, ung dikt, förnyande dikt och inte minst provocerande dikt. Det förnyande hos Tomas Mikael Bäck är framför allt språket. Det ska ständigt läsas på ett nytt sätt och i den processen bli till ett nytt språk, med nya betydelser och motsägelser. Alltid med en klackspark, eller med glimten i örat, då språkets rytm förvandlas till musik. Den senaste diktsamlingen, Vinterresa. Sjuttiotre dikter, berör ett tema som inte heller var främmande för Södergran, sjukdom och förgängelse. Precis som hon, beskriver Bäck ett svårt ämne utan sentimentalitet, men till skillnad från henne i en form som för tanken till en haiku. Tillsynes förrädiskt lätt men samtidigt också den svåraste formen av poesi där varje ord och stavelse ska vägas på guldvåg. På samma sätt som Södergran är Bäcks dikter skrivna för att uttalas, att läsas högt och deklameras och att lyssnas på.

Tomas Mikael Bäck (f. 1946) har tidigare varit verksam som bibliotekarie och kritiker. Han debuterade 1972 med diktsamlingen Andhämtning och har inalles skrivit nitton diktsamlingar, den senaste utkom i år, Vinterresa. Sjuttiotre dikter. Han har tilldelats pris av Svenska litteratursällskapet sex gånger och Längmanska priset 1977.

(fil.dr. Agneta Rahikainen)

Saxat från nätet

Tomas Mikael Bäck (f. 1946) är en klurig diktare. Han är uppvuxen i Vasa, men bor sedan mitten av 60-talet i Helsingfors. Bäck är känd bland annat för korta fragment som ligger mittemellan aforismen och haikun, och för sina egendomliga ordbildningar.

En genre som Bäck just nu är ensam om att framgångsrikt odla i Svenskfinland är enradingen, den aforismliknande dikten. Litteraturhandböckerna ser Bäck som en av dem som synligast förvaltat modernismens avantgardistiska ådra. Det tar sig uttryck i ett intresse för språksubstans och språkmusikalitet. Österbotten glimtar regelbundet fram, särskilt i hans senare dikter, där igenkännbara miljöer i staden eller skärgården skymtar – samtidigt sköra och beständiga minnesbilder.

(Källa: Lysmasken.net)


Redan i debutsamlingen Andhämtning (1972) framträder hans intresse för österländskt tänkande och japansk poesi, … – … På 1980-talet blev perspektivet öppnare, mer dagboksmässigt (Språngmarsch på stället, 1985). Förutom kortdikter, prosadikter och aforismer har han skrivit en del ”nonsens-poesi”.

(Källa: Electric Verses)


… Många motiv och förhållningssätt kan man ändå följa från början, från debuten 1972. Ett sådant är musiken, under åren har många dikter inspirerats av de stora kompositörerna. Bach, Schumann och Brahms är några som nämns i Den sextonde månaden, samlingen som utkom 2005. Men jazzen har också sin plats, och kanske är det den som initierar betonings- och betydelseförskjutningar i diktraderna: små grepp, ofta med dramatisk verkan.

(Källa: Boksampo/Lysmasken)


Vasabladet.


Tidigare pristagare

  • 1984 Solveig von Schoultz
  • 1985 Merja-Riitta Stenroos
  • 1986 Inga-Britt Wik
  • 1987 Gurli Lindén
  • 1988 Tua Forsström
  • 1992 George C. Schoolfield
  • 2002 Stina Katchadourian
  • 2014 Tomas Mikael Bäck