Läs Anna Dönsbergs artikel på Yles hemsida under rubriken Kultur och nöje
Författaren som översätter Södergran till kurdiska: ”Jag blev förälskad i henne och hade gett hela min förmögenhet för att rädda hennes liv”
När Firat Cewerî besöker Finland för att tala om Edith Södergran möts han av begeistrade landsmän. Firat Cewerî är kurd, författare, journalist och översättare och hans böcker utkommer på kurdiska, turkiska, persiska, tyska och svenska.
Kurdiskan är hans språkliga hemland. Kommen från ett land som inte finns, nämligen Kurdistan, har han översatt Edith Södergrans diktsamling Landet som icke är.
Översättningen av Södergrans texter ingår i det han vill ge tillbaka till det land och det språk där han tillbringat sitt vuxna liv, nämligen Sverige.
Litteratur istället för politik
När militären höll på att ta makten i Turkiet 1980 var Cewerî en tjugoårig revolutionär. Som så många andra marxist-leninister och vänster. Då han ”drabbades av skrivandets virus”, övergav han politiken och koncentrerade sig på litteratur. Men även det var riskfyllt eftersom han ville skriva på kurdiska.
— Jag började skriva i tidig ålder och i tonåren skrev jag poesi. Att skriva poesi och att skriva på kurdiska var som att leka med elden. När militären var på marsch beslöt jag mig för att bege mig någonstans för att kunna skriva på kurdiska.
Dikter som droger
— Det var inte fråga om att man inte fick skriva politiska texter på kurdiska. Nej, även om man skrev kärleksdikter var det som att ha narkotika på sig. Tänk er om finlandssvenskar inte fick skriva på svenska utan polisen skulle göra razzior för att få fast författare.
När Firat Cewerî kom till Sverige bar han med sig dikter han skrivit. För att kunna smuggla ut dem hade han memorerat dem. Bara titeln på dikterna hade han skrivit upp för att inte glömma bort dem. När han kom till Sverige stängde han in sig i ett rum och skrev ned de dikter han hade skrivit redan i Turkiet.
— När jag satt och skrev i Stockholm och hörde röster eller ljud utanför trodde jag att det var polisen. Så rädd var jag.
Den första boken kom ut 1980 och sen dess har han i snitt översatt eller skrivit en bok per år, snart 40 böcker, förutom tidskrifter och artiklar.
Röst åt de fängslade
Cewerî har själv aldrig suttit i fängelse. Men i sina böcker ger han röst åt landsmän som varit fängslade. Hade han stannat kvar i Turkiet hade han sannolikt blivit arresterad och suttit tiotals år i fängelse.
— Alla mina kompisar, oavsett om de är kurder eller turkar, har suttit i fängelse och blivit torterade. När de berättat om sina upplevelser i fängelse har jag lyssnat. Det händer att när jag lyssnar på någon som suttit 15 år i fängelse så gråter han efter två minuter. Det är trauman som kommer ut. De blir mina romankaraktärer.
Karta över Kurdistan Bild: (c) Peterhermesfurian | Dreamstime.com
Vad betyder det för dig att vara kurd?
— Egentligen har den kurdiska identiteten varit förbjuden som den är nu. Men i sig spelar det ingen roll för mig. För jag är emot all nationalism och rasism. De finns även kurder som försöker vara nationalister, men för mig spelar det inte så stor roll faktiskt.
— När jag började skriva var min turkiska mycket bättre än kurdiskan, fast den är mitt modersmål. Alla böcker vi läste i skolan var på turkiska.
— Jag kunde skriva på turkiska som många andra turkiska författare som är kurder. Som Yasar Kemal, en av Turkiets mest framstående författare. Han är kurd, men skrev på turkiska.
Kurdisk litteratur förbjöds
1923 bildades den turkiska republiken och 1928 övergick turkarna från det arabiska alfabetet till det latinska. Då förbjöds all litteratur skriven på kurdiska för den var skriven med arabiskt alfabet.
Turkarna transkriberade sin litteratur till latinska bokstäver och det växte upp en helt ny generation som skrev på turkiska.
Eftersom all klassisk litteratur på kurdiska var förbjuden och ingen ny fick skrivas har tre generationer kurder växt upp utan någon litteratur på sitt modersmål. Ända från att republiken bildades fram till år 1979 har det kommit ut två böcker, en diktsamling och en novellsamling.
— Båda författarna flydde också till Sverige. Så min bok blev den tredje. Den hette Dom angriper oss. Den var lite politisk, men innehöll kärlek också.
Firat Cewerî ville skriva på kurdiska för de miljoner kurder som finns runtom i världen. Han hade växt upp med språket och den rika kurdiska muntliga traditionen med berättelser, sagor och sånger.
Redan på 1100-talet började man skriva på kurdiska. Klassisk kurdisk litteratur skrevs på 1400 och 1500-talen, samtidigt med de persiska poeterna Khayyam och Saadi.
Förutom att Cewerî skriver egna böcker på kurdiska översätter han också rysk och svensk litteratur till kurdiska.
— Jag är författare och skrev innan jag började översätta, men varje gång jag läste en bok som jag tyckte om tänkte jag: Varför finns den här inte på kurdiska? Och så började jag själv översätta.
— Det var tack vare Sverige jag kunde börja skriva på kurdiska och jag vill tacka landet genom att översätta svenskspråkiga böcker.
Numera finns det mänskor som översätter till kurdiska, men då var de få. Cewerî började med Emil i Lönneberga som Astrid Lindgren också själv tyckte mycket om och fortsatte sedan med andra barnböcker.
— Även om Emil utspelar sig för hundra år sen finns det sådana karaktärer bland kurdiska barn. När man översätter glömmer man bort om det är en svensk, eller en småländsk eller vilken kurdisk pojke som helst.
En plattform för den kurdiska diasporan
I Sverige prenumererade Firat Cewerî på tidskrifter som Bonniers Litterära Magasin och finlandssvenska Horisont Från 1992 gav han ut en tidskrift på kurdiska som var partipolitiskt obunden och innehöll noveller, poesi, konst och översättningar från världslitteraturen. Kurdiska författare från hela världen medverkade.
Tidskriften hette Nûdem, som betyder Ny tid. Ny tid är på kurdiska Dema nû, men Cewerî vände på det till Nûdem. Numera finns det hundratals kurdiska flickor som heter Nûdem. Det gläder honom.
Edith Södergran Bild: SLS Svenska Litteratursällskapet i Finland
Edith Södergran och Firat Cewerî möttes redan för 25 år sen när han översatte dikten Tre systrar till sin tidskrift. När han fördjupade sig i hennes författarskap slogs han av hur modern hon var fast hon skrev för etthundra år sedan.
— När hon skrev sina dikter saknade kvinnor rösträtt i de flesta europeiska länder. Hon är så aktuell!
— Jag var mycket påverkad av Vladimir Majakovskij när jag var ung och
tänkte på att de hörde till samma generation. Södergran var mycket
influerad av futuristerna.
Södergrans Landet som icke är , på kurdiska Bild: Firat Cewerî
Hur kom det sig att du valde den postuma diktsamlingen Landet som icke är?
— Jag tyckte att namnet passade så bra till den kurdiska utgåvan. Den
svenske diplomaten Ingmar Karlsson skrev en bok som heter Kurdistan,
landet som icke är. Det är en politisk bok om Kurdistan – landet som
åtminstone för Turkiet, Syrien, Irak och Iran inte existerar.
Det är speciellt en dikt som du säger att kurdiska kvinnor har tagit till sig?
När kurdiska kvinnor kämpade mot den terroristiska islamistiska organisationen ISIS blev de inspirerade av Violetta skymningar. När jag översatte den hörde jag nästan hur de tappra kvinnorna fick mod att kämpa mot de islamistiska kämparna. Till saken hör att om de islamistiska soldaterna dödas av en kvinna blir de inte martyrer och kommer inte till paradiset.
— Södergrans livsöde var tragiskt. För mig var hon ett underbarn som kunde sju språk och skrev på tre – fyra. Tyvärr drabbades hon av tuberkulos. När jag hörde om henne och läste henne så blev jag faktiskt förälskad i henne och skulle ha satt hela min förmögenhet på att rädda henne. Så tänkte jag verkligen!
Kommer du att fortsätta ägna dig åt Edith?
— Mina romankaraktärer väntar nu otåligt på att jag ska skriva eget en tid. Men jag kommer att översätta allt av Edith till kurdiska och jag ska marknadsföra henne också på turkiska.
Hurdan är situationen för kurdisk litteratur i dagens Turkiet?
Kurdiska är fortfarande inte undervisningsspråk i Turkiet. Cewerî och andra kurdiska författare skriver på ett språk man inte läst i skolorna. Då är det som ett främmande språk för kurderna.
— Kurdiskan är inte förbjuden, som den var när jag var ung. Men i Turkiet är det är fortfarande enmansstyre. För tre-fyra år sen fanns det lite hopp men nu finns det ingen opposition. Det är Erdogan som styr och bestämmer. Men det finns fortfarande verksamma kurdiska förlag som ger ut böcker fast det är svårt!
